När vi kom fram kvällstid fick vi reda på att ingen besökt byn på flera år. Där fanns en koptisk kyrka. Människor kastade som vanligt popcorn ur vita korgar för att välkomna oss. De bjöd även på drycken soa. Överallt var vi välkomna. De hade värmt upp det dyrbara vattnet i ett oljefat så att vi fick bada följt av en sedvanlig kaffeceremoni. (Per Nilsson)
Efter 30 år av krig, genomfördes en folkomröstning i Eritrea om landets självständighet i april 1993. Landets valkommission hade bjudit in FN att observera valet genom UN Observer Mission to Verify the Referendum in Eritrea (UNOVER)
Byn vi besökte lågt belägen högt uppe på ett berg. Bilvägen var mycket brant, och blev allt smalare ju högre upp vi kom. Det var omöjligt att vända bilen. När vi var nästan framme, där vägen var som smalast med flera hundra meters stup på ena sidan, förstördes sidan på bilen av bergsklippor som stack ut. Jag fick lägga stenar under bildäcken, så att bilen inte skulle glida. (Per Nilsson)
Bland insatsens drygt hundra valobservatörer, hade Sverige sekunderat fem under femton dagar.
Vi fick sova i tält och tältsängar som vi hade med oss. Min sovsäck hade de glömt. Ibland sov vi i det fria. (Per Nilsson)
Ann-Charlotte Åkerbloms dagbok >>
Valobservatörernas rapport >> UNOVER:s broschyr >>
Foto 1-5: Per Nilsson Foto 6: Ann-Charlotte Åkerblom
