Vita elefanter i Kophinou
1967 var Arne Henriksson ställföreträdande gruppchef och KP-bilförare i UNFICYP på Cypern. Närvaron av KP-bilar, Karosseripansarbilar också kallade ”de vita elefanterna”, var omtvistad på Cypern. FNs säkerhetsråd ansåg att pansrade fordon var provocerande i ett fredsbevarande uppdrag. Förste bataljonschefen för den svenska styrkan, Överste Waern, hade insisterat på att använda dessa bilar, och även om det tillslut blev bestämt att bataljonen fick tillåtelse att ta med KP-bilarna till Cypern, avråddes de samtidigt att använda dem.
Henriksson berättar att han, tillsammans med sin löjtnant, skulle rekognosera en plats för observationspost längs med vägen söder om Kophinou, några mil sydväst om Larnaca, i samband med oroligheter som inträffade där i mars. ”KP-bilen gick som ett spjut för varvtalsregulatorn var bortkopplad. Enda felet på den var att den var döpt till Asta, som var löjtnantens fästmö” berättar Henriksson. De körde på småvägar och var nästan framme där OP:et skulle vara då Henriksson i en uppförsbacke då växelspaken gick av och han fick större delen av den i handen. Det gick inte längre att växla. De hade en radio med sig som löjtnanten använde för att kontakta någon som kom och hämtade honom själv, och han försvann med radion. ”Hejdå Henriksson, du blir nog snart hämtad av en bärgare” ska han ha sagt enligt Henriksson.
Efter några timmar kom en bil som kunde ta KP-bilen på släp till polishuset i Kophinou. Det var vid detta polishus som Turkish Cypriot Fighters eller “Turkfighters”, nyligen hade orkestrerat en attack mot svenska och brittiska FN-poliser. Nu fanns där ett högkvarter med stängsel omkring. Där väntade Henriksson i några dagar, tills dess att han kunde återförenas med sin bataljon.